Kulturella insatser

Kometfångaren

Kometfangaren-invigning-SMDen 25 augusti 2002 överlämnade Kamratföreningen skulpturen Kometfångaren till Technichus i Härnösand. Torbjörn Fälldin invigde skulpturen som är skapad av konstnären Arne Falang, född i Örnsköldsvik och numera bosatt i Stockholm. Kometfångaren är placerad på Technichus, vars syfte är att entusiasmera barn, ungdomars och vuxnas intresse för naturvetenskap.

Arne Falang har låtit sig inspireras av svensk astronomis fader – Per Wargentin – elev vid Härnösands gymnasium 1731-1734. Wargentin genomförde byggandet av Stockholms observatorium där han efter invigningen 1753 fick sin boning. På hans initiativ ersattes den julianska tideräkningen av den gregorianska, varvid 11 dagar i februari 1753 försvann ur almanackan.
Så här säger konstnären själv om Kometfångaren: ”Min skulptur vill verka i ett fält mellan saga, science-fiction, äldre och nutida vetenskap. Här finns associationer till teleskop, kvadrant, sextant och magnetfält. Verket är byggt av rostfritt stål, mässning, neon och akrylplast. Det är utformat så att både dag- och nattverkan uppstår”.

Form för kunskap

formforkunskapEfter arton års insamlarmödor placerades skulpören Olof Hellströms”Form för kunskap” intill den plats där de första byggnaderna för Härnösands Gymnasium tillkommit år 1650. Skulpturen tillkom efter utlyst tävling under mottot att skapa ett konstverk symboliserande Härnösand som gammal fiskarstad, skeppsbyggeri-, rederi- och lärdomsstad. Skulpturen invigdes 29 maj 1980. På bilden syns kommunfullmäktiges ordförande Göran Jonzon som tackade för konstverket å stadens vägnar. Kamratföreningens grundare Lars Helleberg till höger överlämnade skulpturen. Mellan herrarna syns Härnösands första kvinnliga student årgång 1925, Margit Vinberg.

 

Namnen i taket

Härnösands gymnasium tillkom 1650. Fram till 1858 var gymnasiet det enda norr om Gävle. Många berömdheter från riksgränsen i norr till hälsingegränsen i söder har studerat här. Läroverket har av Elias Sehlstedt beskrivits som ”Det stora ångermanländska stöperiet för framtidens snilleljus”.

namnen i taket

Några av de mest bemärkta har hedrats med att få sina namn fästa i takfrisen i läroverkets aula. I samband med Härnösands stads 400-årsjubileum bekostade Kamratföreningen en komplettering av ”namnen i taket” på den tomma östra frisen i läroverkets aula.

  • Mattias Steuchius                     1644-1730 Ärkebiskop
  • Johannes Steuchius                 1676-1742 Ärkebiskop
  • Daniel af Thunberg                   1712-1788 Överdirektör, Kanalbyggare
  • Per Wargentin                           1717-1783 Astronom, Statistiker
  • Mattias Norberg                        1747-1826 Orientalist, Professor
  • Nils Fredrik Biberg                    1776-1827 Filosof, Professor
  • Anders Abraham Grafström      1790-1870 Kyrkoherde, Skald
  • Johan Nordenfalk                      1796-1846 Politiker, Justitiestatsminister
  • Kristoffer Jakob Boström           1797-1866 Filosof, Professor
  • Lars Levi Laestadius                  1800-1861 Kyrkoherde, Väckelsepredikant
  • Magnus Huss                             1807-1890 Läkare, Professor, Generaldirektör
  • Olof Glas                                     1812-1880 Läkare, Professor
  • Nils Johan Berlin                        1812-1891 Kemist, Professor, Generaldirektör
  • Elias Sehlstedt                            1808-1874 Tulltjänsteman, Skald
  • Anders Jonas Ångström             1814-1874 Fysiker, Professor
  • Johan Holmbergson                   1764-1842 Jurist, Professor
  • Carl Olof Rosenius                      1816-1868 Predikant, Väckelseledare
  • Ludvig Nordström                       1882-1942 Författare, Journalist
  • Rickard Sandler                          1884-1964 Statsminister
  • Manfred Björkquist                     1884-1985 Biskop

Latinska sentensen på rådhuset

radhusLängs takfrisen på Rådhuset, f.d gymnasiet, mot Storgatan fanns förr en latinsk text ur Horatius i kopparbokstäver. Denna hade försvunnit, troligen i slutet av artonhundratalet.

Texten ur Horatius:

”Hoc opus hoc studium parvi properemuset ampli, Si patriae volumus, Si nobis vivere cari”

”Låtom oss, små och stora, befordra detta arbete och detta strävande,om vi vilja leva älskade av fäderneslandet och tillfredsställda med oss själva.”

Inför byggnadens 200 årsjubileum 1991 hade Kamratföreningen erbjudit staden att låta återuppföra texten. Texten målades i romersk monumentalskrift av IvarWettersand, eftersom kopparbokstäver tyvärr kunde missfärga fasaden.

Vid invigningen av texten den 1 juni 1991 betonade kommunfullmäktiges ordförande i sitt tacktal värdet av en förening som berikar vår stad med historiska och kulturella begivenheter.